• Bok,  Flickorna på tåget

    Att ta emot ett barn

    Sverige, Nordskåne, maj 1942 Det går som löpeld genom landet: Finlands sak är vår! Och en av de insatser man kan göra för broderslandet är att ta emot ett krigsbarn med öppna armar. Det samtalas friskt om detta i kyrkan, ja, i lanthandeln också och till och med i deras egen sybehörsaffär. Egentligen verkar nog Sverige mer intresserade av att ta emot barnen, än Finland att sända iväg dem. Behovet av att göra gott är enormt stort. Ester och Arvida har diskuterat saken noga och tagit beslutet, det finns utrymme för ännu en person i deras hem. Ett litet barn! De har ansökt och precis fått beskedet att de anses…

  • Bok,  Flickorna på tåget

    Rösten från 1942

    Jag reser med mina tankar och landar i finska Uleåborg försommaren 1942. Ingen vet numera vad som utspelade sig den dagen då Äiti tog de två äldsta barnen med sig till järnvägsstationen. Vad säger en mor till sina telningar, en femåring och en treåring, när hon inte vet vad hon sänder dem till? När hon skulle riskera deras liv om hon håller dem kvar i sin närhet. När hon inte vet vart de reser och vem de kommer att möta. Framför allt vet hon inte när hon ser dem åter. Den som är fem år och flyr ett krig är oändligt liten men blir i samma stund stor. Stor nog…

  • Bok,  Cia,  Flickorna på tåget

    En annan berättelse…

    Jag satt i en försommarträdgård och skrev på en annan berättelse. Den handlade om min hundramilavandring på Skåneleden och den handlade om varför jag påbörjade den. Den handlade om döden, sorgen som byggde bo på mitt huvud, vandrandet tillbaka till livet och upplevelserna längs vägen. Berättelsen handlade också om ett krigsbarn. 2015 blev jag avbruten. Volontären