Bok,  Cia,  Flickorna på tåget,  Nature

Ekorren

Reste jorden runt idag, på bara några timmar. Började med Kenya och upplevde elefanter och giraffer. Hamnade sen bland björnar i Bosnien och därefter raka vägen till Libanon. I stallet bräkte får och getter och två hundar var hjälpredor. Den ena ville bara ha kokt kött, den andra åt allt som serverades.
Det är alltid lika spännande, ger oändligt många synvinklar och nya tankar – att vandra med nyanlända.
Som en ekorre inför vintern samlar jag; upplevelser, tankar, energier och leenden. Många leenden, hela bussen full faktiskt.
Det där samlandet är viktigt för mig. För att försöka förstå, bygga broar mellan oss. Skapa egna slutsatser, inte överta begagnade. Naturen ger oss chansen att mötas utan fasader. När vi vandrar där bredvid varandra är det helt okej att vara nyfiken. Konstiga frågor och ärliga svar hör liksom hemma där.

Det är nog också så att det där samlandet måste tillagas och bli något, som en bok kanske?

Med naturen som arena